... och sen försvann du

Jag saknar dig, du som bara kunde ringa för att höra hur jag mådde och vart jag var
Du torkade mina tårar när jag var ledsen, skrattade med mig när jag var glad
Det var dig jag sökte skydd hos när regnet föll och åskan slog ner, dig jag ville vara med när solen sken
Du som fick mig att skratta, du som berättade, du som ville veta
Jag saknar dig, du som all ondska i världen ville utplåna, du som sökte kärlek, frid och glädje
Jag saknar dig, min andra halva

Sen vände du bara om,
och du försvann
Du är bara en skugga av ditt forna jag,
en skamfläck

Den människan jag lärde känna, som fanns där, alltid
Dig saknar jag


RSS 2.0